Jordkällare

På många platser ute på landsbygden kan man se små gräsbevuxna kullar. Går man runt dem står man plötsligt framför en dörr och inser att det är ett gamla tiders skafferi – en jordkällare. Men det är mer än så. Det är också ett tecken på att det en gång i tiden legat ett hus i närheten och att människor bott just där. I samband med skiftet på 1800-talet flyttades många hus, men jordkällarna blev kvar.

Jordkällaren placerades så att ingången vette mot norr eller öster. På mindre torp och gårdar byggdes den oftast i trä, på större gårdar i sten. I dag hittar man knappast några jordkällare i trä, eftersom de ruttnat bort med tiden. En riktigt byggd jordkällare i sten kan däremot stå i flera hundra år. Stensättningen var en konst i sig och stor möda lades på att hitta lämpliga stenar. Byggnadstekniken varierade. Längs västkusten byggdes de med överkragade valv. Hällarna överlappade varandra tills valvet slöts. I Sjuhäradsbygden byggdes tunnvalv med smala kilformade stenar. Ytterligare en teknik var att bygga taken med flata stenhällar.

Jordkällarna har ett stort kulturhistoriskt värde och är väl värda att bevaras. Utifrån ser de flesta likadana ut, men inuti kan skillnaderna vara stora. Väggarna skulle vara minst en meter tjocka. Luftventilationen var viktig, likaså att luftfuktigheten var tillräcklig. Med en liten sluss kunde man förhindra att alltför kall eller varm luft trängde in i lagringsutrymmet när man öppnade dörren.

I riktigt byggda kalla jordkällare som inte frös kunde potatis och rotsaker förvaras upp till ett år. Saft- och syltkonserver, öl och annan dricka, blomsterknölar gick utmärkt att förvara där. Frukt – i synnerhet äpple – avger etylengas och förvarades helst separat eller nära ventilationen för att inte påverka annat som lagrades.

I dag finns många övergivna jordkällare ute på landsbygden. Men det finns också ett nytt intresse för de lagringsmöjligheter som jordkällaren erbjuder. Du som är intresserad av att reparera en gammal eller anlägga en ny jordkällare, ta kontakt med Länsstyrelsens hortonom Anders Ryberg, e-post anders.ryberg@lansstyrelsen.se.
Läs mer...

Källa: Länsstyrelsen i Västra Götalands Län.