Historia

Regionen är intressant inte bara för dess geografiska läge utan också för dess långa och bråkiga historia. Området var ursprungligen införlivat i det romerska riket och staden grundades redan runt år 58 f.Kr. när romarna anlade sitt militärläger Argentoratum på en gammal keltisk boplats. Även om spår från tidigare befolkningar förekommer, så är det med den här befästningen som en stadskärna börjar växa fram.

Lägret utsattes för svåra och hårda strider mot barbarerna och förstördes helt av hunnerna år 451. Några tiotals år senare grundade frankerna en ny stad på den ännu pyrande askan. Den fick namnet Srateburgum – staden vid vägarna, för den låg där två stora handelsvägar möttes. Den från väster till öster gick från Paris till Wien och vidare österut mot Turkiet och Asien, medan den från söder till norr gick från Italien till Flandern och norra Tyskland.

Med karolingerna fick staden som skulle komma att bli Strasbourg sitt första ekonomiska uppsving. Stadens namn nämns i Strasbourgeden (842) när Karl den skallige och Ludvig den tyske svor att hjälpa varandra mot sin bror Lothar. Det är det första bevarade skriftliga dokumentet på franska. Efter Karl den stores död delades arvet genom fördraget i Verdun så att Karl fick den franska delen och Ludvig den tyska.

Staden blev en fri stad i kejsardömet, där makten delades av biskoparna, adeln och borgerskapet. Ekonomin blomstrade. Förbindelserna med kejsardömet försvagades och staden blev så gott som självstyrande. Hantverkarnas skrån kom att inta en allt större plats. Att utöva ett yrke var förenat med hårda bestämmelser. En hantverkare var tvungen att tillhöra ett skrå. Han måste erlägga en inträdesavgift och genomgå gesällprov. Hårda regler gällde för produkternas kvalitet och konkurrensen var noga reglerad. I Strasbourg fanns närmare trettio yrken representerade, varav några var mycket specialiserade. Än i dag kan man promenera längs gator med namn som rue des Tonneliers (Tunnbindaregatan), quai des Bateliers (Skepparegatan) eller rue des Orfèvres (Guldsmedsgatan).

Nästa sida